Att som student eller ung vuxen skaffa en egen lägenhet idag är extremt svårt. Bostadsköerna är tunga och bankernas krav på kontantinsats är höga. Alltfler föräldrar köper därför lägenheter och hyr ut eller sameäger med sina barn. Men det finns fällor.
En bostadsrättsförening har lagstadgad rätt att ställa krav på sina medlemmar. Huvudregeln är att den som äger lägenheten också måste bo i den.
Om enbart du som förälder äger hela bostadsrätten (100%), och bara ditt barn bor där, räknas det som andrahandsuthyrning. Föreningar är restriktiva med andrahandsuthyrning, ofta är det bara tillåtet 1-2 år.
Säsongens lösning: Delat ägande.
Om ditt barn äger till exempel 10% av lägenheten, och du äger 90%, räknas det ofta inte längre som andrahandsuthyrning – utan hyresgästen nyttjar sin egen bostadsrätt. Dock har en del BRF-stadgar börjat skriva in krav på "Minst 50 % ägarandel" just på grund av detta, så dubbelkolla stadgarna noga innan köp!
Om du väljer att helt äga lägenheten och hyra ut till ditt barn som en god gärning (gratis eller för extremt låg hyra), kan bostadsförmån aktualiseras. Dessutom bedöms hyreseffektiva avdrag.
Kortfattat: Du får hyra ut till långt under marknadspris utan att Skatteverket ingriper rörande gåvoskatt (den är ju avskaffad i Sverige). Dock får du i din inkomstdeklaration inte göra avdrag för räntekostnader på samma generösa sätt som i näringsverksamhet om du saknar vinstsyfte.
Om föräldrarna sponsrar sitt barn kraftigt genom rabatterad boendekostnad eller subventionerad kontantinsats, reglerar Ärvdabalken detta.
Alla större egendomar (ex. ett rent inköp av lägenhet eller eftergiven hyra) som ges från förälder till bröstarvinge ses automatiskt som förskott på arv.
Det betyder att syskonen kompenseras senare via laglottsberäkningen vid en framtida bouppteckning, såvida föräldrarna inte specifikt har skrivit ett Gåvobrev som stipulerar: "Denna gåva är EJ ett förskott på arv."
Ett professionellt skrivet testamente eller gåvobrev gör att julmiddagarna förblir lugna i framtiden.